Hej mamma!
Det blev som jag ville vi blev adopterade! Det krävdes en del men det gick! Det börja med att jag och Annika låg på sjukhuset för vi hade åkt lådbil och krockade.. Yngve kom till sjukhuset och sa att vi inte fick bo kvar hos honom. Jag vet faktiskt inte riktigt varför. Myndigheterna kom och sa att vi skulle ta nästa buss hem och de ville vi inte så vi rymde. Vi letade efter ett ställe att sova på och till slut kastade vi sönder en ruta in till ett garage och sov där inne. På morgonen när vi vakna kom han som ägde det och då sprang vi upp på taket och stängde för luckan. Människor såg oss och ringde efter polisen. När polisen kom så såg dom att det var vi som myndigheterna letade efter. När myndigheterna kom så sa dom att vi skulle komma ner på stört. Vi hade ju blockerat luckan så att dom inte kom upp. Vi sa att vi ville stanna hos Yngve och hotade med att hoppa ner. Vi skulle hoppa på 10 så vi räknade 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, och då sa myndigheterna att vi fick stanna. Vi blev glada och gick ner. När vi kom ner så tog poliserna oss i varsin polisbil och vi frågade varför och de gjorde Yngve också. Myndigheterna sa till Yngve "att dom var tvungna att säga det för annars hade dom hoppat." Yngve blev arg och drog ut oss ur polisbilarna och gick med oss hem. Senare kom ett brev att det hade gått bra att han adopterade oss. Din son Morten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar